Jag var och lyssnade på Jonas Colting igår och blev inspirerad. Jag blev faktiskt så inspirerad att jag snörade på mig mina fina röda löparskor idag och gav mig iväg ut på en runda av något som emellanåt kanske kunde påminna litegrann om jogging. Jag hade till och med en plan! Att springa en minut, och traska fyra. Den planen sket sig till min favör när jag fann mig själv smålubba varannan minut istället. Det finns ju en del flås i min motor, men det är ändå en rörelse som jag och mina lekamen är helt ovana vid. Och man ska vara rädd om leder och annat otränat jox. Så, jag gick, jag tassade, gick, tassade. Det gick så långsamt att jag hade svårigheter att springa om promenadfolket, men vad gör det? Ok, det var inte roligt-haha-roligt. Men det kändes faktiskt helt ok. Det kanske kan bli roligt! Om inte annat är det en bra sysselsättning på lunchen.