Först ut var klockan som bjöd på en lång sovmorgon i söndags. Idag följde vädret. Det var första morgonen då man vid 7-rycket kunde se lite frostvitt på taken. Nu börjar det. Den där konstiga kampen för balans mellan kyla och värme. De första 10 minuternas cykling överskuggas av envist huttrande men övergår sedan helt abrupt i svettningar. Öppna jackan. Fast jag fryser om fötterna... Många månader framöver. Men det var en otroligt vacker, klar och stilla morgon. Vart tog den vägen?