Väldans många varv blir det på Bosöns 200-meters löparbana inomhus om man ska cykla racer i 2 timmar. Tjo! Kanske tio cyklister trängdes på utrymmet, några i intervaller, andra (läs: jag) i lulla-på-tempo. Det gäller att hålla tungan rätt i mun och verkligen anstränga sig för att inte vara den vingelpelle man annars är ute på vägen. Efter 45 minuter kändes allt lite säkrare. Jag insåg att varvet inte skulle bjuda på några överraskningar... det var liksom samma kurvor, samma doseringar... samma omkörningar... och då kunde man hitta en lugn i rullandet och då rasslar alltid tiden fort iväg.

Kort sagt -billigare än Gröna Lunds åkband, något färre centrifugalkrafter, samma chans att komma upp i illamående och svartnande för ögonen för dem som sådant önskar... inga köer och mycket roligare.