Glöm det jag sade innan om puckelpist, short track och kort distans på skidor.... det är ju ski cross som fullständigt äger! Vilken cool gren! Om jag var en vinter-OS-idrottare hoppas jag att jag hade mod och knän att köra just ski cross. Tänk om de kunde plocka upp lite inspiration från cykelcross också. In med någon trappa, så man måste få av sig skidorna och lubba upp. 

Jag går ner till butiken för att köpa saffran. Jag behöver en del andra grejer till lussekatterna också och för att komma ihåg dem skriver jag dem på en lapp. Jag tassar runt i gångarna, plockar på mig varorna, når kassan, lägger upp allt på bandet, stämmer av mot listan.... visst fan, jäst också... kutar till kyldisken och tillbaka igen. Betalar och går hem. Ser framför mig stora gula lussekatter. Funderar på om man kan göra en i cykelform....

Börjar smälta smör. Upptäcker att saffran saknas. FAN DÅ!  Jag gick ju till affären för saffran i första hand! Hur är det inne i tomteluvan egentligen? Ingen hemma?

Det blir ännu promenad till affären i dag.

Tänker på Grendon och blir glad och lugn igen. Du kanske har sett honom på tv i program om orangutanger som räddas från skövling och annan misär på Borneo?Jag har adopterat Grendon, och det kan du också göra. Eller någon annan orangutang du gillar. Alla pengar går till hela orangutangbyn och under året som adotivförälder får du små rapporter och bilder på just din apa. Nu sitter en bild av Grendon här i min dator. Jag behöver bara titta på hans ögon så är saffransstressen borta på ett ögonblick. 

www.orangutanger.se 

En stor luftig, gul (gurkmeja?) och lite smaklös lussekatt på jobbet inledde den begynnande julkänslan och när jag kom ut på eftermiddagen singlade stora vita blöta flingor ner från himlen. Det är snart jul igen. På riktigt! Och jag insåg det först i dag. Jag ser framför mig lediga dagar, vintersolscykling, varma tekoppar, familjemys, många stora julklappar till mig ... Tomten! Vart ska jag skicka min lista?

 

Ja, helt oväntat så är det faktiskt inte en Orbea den här gången, utan den här. Ett eget hemmabygge som inte alls är till salu. I ljusblått med träfälgar. LJUSBLÅTT!!  Den lilla tårtbiten stod i klädföretaget Drylanes monter. Ägaren är Mr Anders Drylane själv, den lyckans osten.

De e fjeda. Då bjukaj man få fjedasdodis. Jag vet inte var uttalandet kommer ifrån ursprungligen, men gissningsvis en mycket liten person i en anekdot jag har hört talas om någon gång. Jag brukar nöja mig med "De e fjeda". Och nu är det just det!  Äntligen en helg med tid för utomhusvistelse. Eller? Lördagens väderprognos ser faktiskt rutten ut.   Jag satt ju på trainern igår! Ska jag behöva göra det imorgon igen? Så jäkla roligt är det ju inte. Och hela jag skriker efter frisk luft och dagsljus . BAH! Om något blir man väl inspirerad att boka cykelresa till våren. Tror jag ska ta tag i det nu faktiskt. Trevlig fälg allihop!